Göteborgs föregångare

Nya Lödöse (1473-1621) och Karl IX:s Göteborg (1604-1611)

Här hittar du information och mina artiklar om Göteborgs äldsta historia, dvs. om Karl IX:s Göteborg (1604-1611), grannstaden Nya Lödöse och 1620-talets Göteborg sett utifrån ett nederländskt perspektiv. En viktig del av Göteborgs befolkning fram till ungefär 1635 var nederländare. Nya Lödöse hade fram till stadens slut på 1620-talet en omfattande handel med Amsterdam. Eftersom mina artiklar huvudsakligen är på svenska och finns publicerade i Göteborg förr och nu har sajten tillkommit speciellt för nederländska läsare som inte förstår svenska och historieintresserade utanför Göteborg. Klicka här för att gå vidare till mina artiklar. Nedan fortsätter inledningen.

Karl IX:s Göteborg (1604-1611) på Hisingen grundades av den svenske kungen Karl IX och erövrades av danskarna under Kalmarkriget. Staden brukar i litteraturen även kallas Färjestaden, det första Göteborg eller det hisingska Göteborg. Danskarna pantsatte Karl IX:s Göteborg 1613 och Sverige var tvunget att köpa tillbaka Göteborg och omnejd för en stor summa pengar (Älvsborgs lösen). När svenskarna till slut lyckats få ihop lösensumman beslutade Karl IX:s son Gustav II Adolf att bygga ett nytt Göteborg, denna gång på motsatt sida av Göta älv.

 

Det första Göteborg en holländsk koloni?

Det första Göteborg var ganska speciellt eftersom Karl IX aktivt försökte engagera nederländska köpmän från Amsterdam för projektet. Dessa köpmän skulle flytta till Göteborg och därifrån exportera attraktiva svenska varor som koppar och järn. Därför brukar Karl IX:s Göteborg i litteraturen ofta kallas för “den holländska kolonin”. Kungen och de inbjudna köpmännen förhandlade sedan fram Göteborgs privilegier vilka skulle gälla fr.o.m. augusti 1607. Göteborg blev därigenom en stad med stark utländsk prägel, exempelvis genom en särskild stadsrätt (Gothenburgischer Recht), ett handelskompani och en stark ställning för det nederländska/nedertyska språket. Stadens råd och domstol skulle enligt privilegierna inkludera nederländare, tyskar och svenskar. Stadens första två borgmästare och burggreven bodde i Amsterdam innan de kom till Göteborg: Abraham Cabeliau, Israel Wijts och Lambert van Someren.

En vanlig uppfattning är att staden endast var tänkt för nederländare, alternativt att staden endast var bebodd av nederländare. Oftast menas då holländare men jag använder här medvetet "nederländare" och inte "holländare". Märkligt nog har dock endast ett fåtal ”nederländska” göteborgare blivit genealogiskt granskade. För många göteborgare i Karl IX:s Göteborg vet vi således inte om de var inflyttade från Nederländerna, Tyskland eller, på närmare håll, Nya Lödöse eller Stockholm. Varför Karl IX föredrog en ny handelsstad på Hisingen framför en vidareutveckling av Nya Lödöse är en annan fråga som väntar på sitt definitiva svar.

 

Här låg en kyrka i det äldsta Göteborg. Anlagt 1603, skövlat 1611. Stenen restes 1970. Bild: R. Veenstra.

 

 

Namntolkning

Köpmän var på 1500- och 1600-talet mycket rörliga och de kunde mer eller mindre bo i vilken europeisk handelsstad som helst. Detta innebär att en köpmän från Amsterdam inte behöver vara nederländare medan en köpmän inflyttad från Tyskland kan vara nederländare, svensk, tysk etc. På ett liknande sätt kan man inte heller använda den enskildes för- eller efternamn för att avgöra etnicitet. Stavningen och i synnerhet stavningen av namn var i Europa under denna tid så inkonsekvent att de som flyttade över en landgräns ofta anpassade stavningen av sitt utländska namn till något man förstod i landet man befann sig. Andreas, Anders eller Andries kan vara en och samma person, Van Felden och Von Velden också. Samma problem uppstår för namnen Peterson, Pedersen, Pietersen eller Pettersson. Den nederländska Sverigeköpmannen Willem van Danzig som handlade på Stockholm och Nya Lödöse omkring 1609 bodde exempelvis i Amsterdam mellan 1588 och 1608. Vilken koppling han eller hans släkt hade till Danzig (nuvarande Gdansk) vet vi inget om (än).

 

"Holländska" göteborgare i Karl IX:s Göteborg var från dagens Belgien

De inbjudna köpmännen från Amsterdam visar sig vid en närmare granskning knappast vara holländare. Nästan alla hade några år före kontakten med Sverige kommit till Amsterdam från nuvarande Belgien. Vilken nationalitet de borde få blir en definitionsfråga men ”holländare” vore enligt min uppfattning det sämsta valet. Jag väljer här "nederländare" och inkluderar invånare från området som vi idag kallar Belgien. Ungefär en tredjedel av Amsterdams handelsgemenskap omkring 1606 hade inflyttat från Flandern, Vallonien eller Brabant. I nederländsk och belgisk forskning är denna landsflykt pga. kriget med Spanien ett välkänt faktum och invånare från nuvarande Belgien kallas i litteraturen för Zuid-Nederlanders (sydnederländare). Denna landsflykt kallas ibland för den flamländska diasporan. Med andra ord, fram till ungefär 1585 ingick stora delar av dagens Belgien i Nederländerna. För övrigt har nederländska historiker (Simon Hart, Erika Kuipers) även uppmärksammat emigrationen från Sverige/Göteborg till Amsterdam. Den började redan ganska snart efter Göteborgs grundläggande 1621, enligt lysningsböckerna i Amsterdam. Flera göteborgare, däribland för övrigt inga köpmän - köpte något år senare burskap i Amsterdam (se bild nedan).

 

Bild tagen från ett online register över köpta burskap (1531-1652) i Amsterdam.

Källa: webbsida Stadsarchief Amsterdam.

 

Mycket fokus har legat på några få tidiga göteborgare. Bland stadens invånare finns dock flera okända göteborgare kvar. Vi vet att de bodde i staden men samtidigt vet vi inte om de var köpmän, hantverkare eller något annat. Jag har under de senaste åren hittat flera nya namn på personer bosatta i det första Göteborg. Denna webbsida handlar med andra ord om Göteborgs äldsta historia fram till 1621 då nuvarande Göteborg grundades. På den här webbsidan hittar du exempelvis mina artiklar om Karl IX:s Göteborg och Nya Lödöse på 1610-talet. De har tidigare publicerats i Göteborg Förr och Nu.

 

Ingen koloni men förmodligen en handelskoloni

Karl IX:s Göteborg var varken en holländsk eller en nederländsk koloni. Däremot ingick förmodligen en nederländsk handelskoloni i Karl IX:s Göteborg , dvs. en sammanhållen grupp nederländska köpmän med intensiva kontakter till släkt eller landsmän i andra handelstäder som till exempel Amsterdam och Stockholm. Samarbetet mellan nederländska köpmän i Karl IX:s Göteborg och i Stockholm beskrivs i en artikel publicerad 2016 i Göteborg Förr och nu. I vilken mån denna stad på Hisingen under sin utveckling befolkades av svenska, danska, tyska eller skotska köpmän är okänt. Göteborgaren Thomas Styfvert antas exempelvis i äldre forskning om Göteborgs äldsta historia vara en invånare med skotsk bakgrund. Vi vet inte om Karl IX:s Göteborg även hade en skotsk, dansk eller tysk handelskoloni.

 

Ett förslag till en stadsplan för Karl IX:s Göteborg. Originalet finns i Krigsarkivet.

 

 

Nya Lödöse

Nya Lödöse i dagens Gamlestaden var länge Sveriges enda stora handelsstad på västkusten. Denna status bekräftades även av Karl IX, som precis som senare sonen Gustav II Adolf – försökte samla den västsvenska utrikeshandeln till Nya Lödöse. Karl IX skrev senast i 1605 till rikets städer att han ville koncentrera Sveriges utrikeshandel till endast fem städer, däribland Nya Lödöse eller Älvsborg. Karl IX:s Göteborg på Hisingen, Nya Lödöses närmaste konkurrent mellan 1604 och 1611 nämndes inte i denna text.

 

Nya Lödöse omkring 1600 (försök till rekonstruktion av Per Källström och Sixten Strömbom).

 

Trots Nya Lödöses ställning som en av Sveriges viktigaste hamnar för utrikeshandel vet vi egentligen tämligen lite om stadens handel. Vi vet att staden besöktes av utländska köpmän och att några utländska köpmän bosatte sig i Nya Lödöse. De kunskaper om stadens utrikeshandel som vi har baseras främst på uppgifter från stadens tullräkenskaper för några få utspridda år. Två artiklar om Nya Lödöses utrikeshandel uppdaterar dock denna ofullständiga bild. På denna webbsida hittar du dessutom en artikel om stadens borgarlängder.

 

 Staden Nya Lödöse, Göteborgs föregångare, grundad 1473, nerlagd 1624.

Staden Göteborg reste minnestenen invid Nya Lödöses gamla kyrka år 1940. Bild: R. Veenstra.

 

 

Nationalitet och burskap

Nya Lödöse bjuder på två värdefulla mantalslängder varav den ena är daterad februari 1619 och den andra maj 1619. Både längder är nämligen delvis nationsuppdelade. Denna uppdelning gäller dock endast nya borgare.

Båda Nya Lödöses mantalslängder för 1619 utgår från en uppdelning mellan gamla borgare, dvs. de som redan hade fått burskap tidigare och nya borgare, dvs. de som ansökte för första gången. Den första kategorin betraktades mer eller mindre som svenska medborgare även om de var födda utanför dåtidens Sverige. Det gamla borgarskapet var förmodligen därför inte uppdelat nationsvis eftersom en sådan uppdelning efter nationalitet saknade juridiskt eller skattetekniskt betydelse. En rimlig slutsats blir att burskap var viktigare för invånarna än nationalitet.

En jämförelse visar att av de 36 nya utländska borgarna i februari 1619 tilldelades 13 en annan nationalitet tre månader senare. Kontentan blir att längdernas nationalitetsbeteckningar är opålitliga. Göteborgs äldsta historia för 1600-talets första årtionden innehåller många referenser till utländska medborgare som alla på sitt eget sätt bidrog till stadens tillkomst och utveckling; en stad som då dessutom utseendemässigt hade ett starkt utländskt prägel. Stadens utländska karaktär bekräftas frekvent genom att författaren för några utvalda borgare uppger vederbörandes nationalitet; en nationalitet som hämtas från en historisk källa. Min genomgång av de två mantalslängderna från 1619 för Nya Lödöse visar dock att det krävs en stark metodiskt medvetenhet om hur 1600-talets samhälle resonerade kring burskap eller nation, dvs. det vi idag kanske skulle kalla för nationalitet - för att kunna bestämma i efterhand om någon göteborgare eller nylösebo var nederländare (holländare), tysk, skotte, dansk eller svensk.

 

Göteborg existerade mellan 1611 och 1619

Det är vanligt inom Göteborgs äldsta historia att skilja mellan dagens Göteborg som grundades 1621 och dess föregångare. Även jag tillämpar av praktiska skäl denna uppdelning - speciellt mellan det första Göteborg på Hisingen och Gustav II Adolfs Göteborg. Jag anser dock att Göteborg grundades 1607 eftersom staden då fick sina första privilegier av kung Karl IX. Enligt Robert Sandberg (I slottets skugga, s. 60-61) var privilegier endast giltiga under utfärdarens livstid. Att sonen Gustav II Adolf utfärdade nya privilegier 1621 är därför en följd av faderns död 1611 och inte en följd av det hisingska Göteborgs ödeläggelse samma år. Denna distinktion är viktig då det innebär att Göteborg existerade även mellan 1611 och 1619, trots att staden då saknade styrelse och bebyggelse. Flera exempel i skriftliga källor daterade under 1610-talet bekräftar att ett Göteborg i juridisk mening existerade under tiden då staden var pantsatt. Att Göteborg fick nya privilegier 1621 och inte tidigare beror givetvis på att Göteborg och omnejd var under Danmarks kontroll fram till 1619.

 

Petter Langer och unge Hans Unger Gottenborg:e nämns 1617 i 

varuhushandlingarna. Original: Riksarkivet

 

 

Slutligen

Texterna här på webbsidan har bearbetats för webbläsning, därför avviker de en smula från publicerade originalartiklar. Du får gärna ladda ner och använda originalartiklarna på denna webbsida, så länge du ger en tydlig källhänvisning i din text. Givetvis gäller detta även för de artiklar som endast finns som PDF-artiklar här på sidan.

 

Ungefär så här framställdes Göteborg kring 1610. Ett stort tack till AS.

 

Webmaster and author: R. Veenstra. All rights reserved. Please leave comments or report copyright infringement Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Updated: 26th of July, 2017.

A special thank you to LA and GC.