image001

Nya Lödöses hjonelängd för 1609

R. Veenstra. Endast publicerad på webbsidan. Publiceringsdatum: 2017-07-30.

Både hjone- och borgarlängderna är viktiga källor för att få en bild av de socioekonomiska förhållandena i dåtidens Nya Lödöse. Annat källmaterial som tullräkenskaper och tänkeböcker, dvs. protokollen från stadens råd - tar endast upp en mindre del av befolkningen. Därför fungerar hjone- och borgarlängderna som ett givet underlag för att uppskatta storleken på Nya Lödöses befolkning. Hjonelängder var skattelängder, dvs. förteckningar över samtliga invånare, oftast borgare - som vid ett visst tillfälle skulle betala en summa i skatt. Sådana längder avsåg oftast extraordinära skatter eller s.k. hjälpskatter som statsmakten begärde exempelvis på grund av (akut) brist på finansiella medel. Hjonelag är ett äldre ord för äktenskap, äkta par eller hushåll. Hjonelagspenningar togs ut 1609-1611 och avskaffades efter Karl IX:s död.

image001

Nya Lödöses nederländska fraktavtal från 1594

R. Veenstra. Endast publicerad på webbsidan. Publiceringsdatum: 2012-09-29 (bearbetad 2015-08-18).

Den nederländska historikern Winkelman har sammanställt en publikation som innehåller samtliga fraktavtal utställda i Amsterdam på hamnar i Östersjöområdet under åren 1593-1625. Det första avtalet i denna publikation som uppger Nya Lödöse (Nileus) som en möjlig destination är ett avtal daterat Amsterdam, den 14 juni 1594. Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste uppgifterna i avtalet:

Datum: 1594-06-14
Uppdragsgivare: Wijnolt Hemminck, köpman i Amsterdam
Skeppare: Heyn Corneliszen Root i Hoorn
Skepp: De Schelvisch, storlek 50 last
Seglats: Amsterdam-Portugal-Marstrand- Nylöse/Malmö/Danzig/Köningsberg-Amsterdam

image001

Nya Lödöses utrikeshandel för 1609 i tullräkenskaperna för andra städer

R. Veenstra. Endast publicerad på webbsidan. Publiceringsdatum: 2015-08-16.

Det saknas lokala tullräkenskaper för Nya Lödöse för 1609. För att hitta seglatser till eller från Nya Lödöse för detta år behöver man därför använda annat källmaterial, till exempel Öresundstullräkenskaperna och tullräkenskaper för andra städer. I artikeln tar jag upp två exempel som jag hittat i tullräkenskaperna för Stockholm respektive Åbo i Finland.

Mitt första exempel härrör från Stockholms tullräkenskaper, där utförsellängden för 1609 upptar ett skepp på väg från Stockholm till Nya Lödöse, tyvärr utan registreringsdatum.

image001

Nya Lödöses handel med Amsterdam (1613-1620)

R. Veenstra. Undertitel: En brygga mellan två Göteborg. Publicerad i Göteborg förr och nu. Publiceringsår: 2010.

1611 blev det hisingska Göteborg förstört av danskarna och åtta år senare började återuppbyggandet av dess efterföljare. Nästan fyrtio fraktavtal från Amsterdam visar att nederländska köpmän under perioden 1613-1620 engagerade sig i handel på Nya Lödöse. Med andra ord pågick en omfattande handel mellan Nya Lödöse och Nederländerna jämförbar med handeln på det hisingska Göteborg eller 1620-talets Göteborg. Handeln mellan Västsverige och Nederländerna hade således inte avstannat efter Kalmarkriget, snarare intensifierats.

image001

Nya Lödöses handel med Amsterdam 1613-1620: en komplettering

R. Veenstra. Publicerad i Göteborg förr och nu. Publiceringsår: 2016.

Kalmarkriget pågick mellan 1611 och 1613 och Nya Lödöse erövrades 1612 av danskarna. Perioden 1613-1620 sammanfallar med den danska ockupationstiden och därför finns tullräkenskaperna, eller på danska toldregenskaber - för Nya Lödöse, Älvsborgs slott och Lilla Edets tullstation bevarade på Rigsarkivet i Köpenhamn. Hösten 2014 hade jag möjlighet att granska dessa tullräkenskaper. De i Danmark bevarade tullräkenskaperna hittas i volymerna Halland Elfsborg/Älvsborgs Len 1614-1615 och Halland Elfsborg/Älvsborgs Len 1617-1618.

image025

Göteborgarnas utrikeshandel i Stockholms vågböcker och tullräkenskaper (1609-1611)

R. Veenstra. Publicerad i Göteborg förr och nu. Publiceringsår: 2016.

Under min föreläsning om Nya Lödöse på Landsarkivet i Göteborg den 5 december 2013 nämnde jag som hastigast en källa som har förbisetts inom Göteborgs äldsta historia: de lokala tullräkenskaperna för andra svenska städer. För många svenska städer samtida med Karl IX Göteborg finns lokala tullräkenskaper bevarade, dock saknas i svenska arkiv sådana för just Karl IX:s Göteborg. Däremot förekommer göteborgarna i andra städers lokala tullräkenskaper. Exempelvis upptas seglatser från Stockholm till Göteborg.

image001

Nationalitetsbedömning utifrån Nya Lödöses mantalslängder 1619

R. Veenstra. Endast publicerad på webbsidan. Publiceringsdatum: 2015-01-05 (senaste ändring 2016-10-11).

Dagens folkbokföring innehåller för varje göteborgare detaljerade uppgifter som går att använda för att få fram vederbörandes nationalitet och födelseland. Kort sagt vet Skatteverket exakt hur många göteborgare som till exempel har tyskt pass eller har svenskt pass men med en eller två föräldrar födda i det som idag är Tyskland. För 400 år sedan saknades en sådan systematisk insamling av personliga uppgifter, åtminstone för Göteborg eller dess tidigare stadsbildningar som t.ex. Nya Lödöse. Personuppgifterna i våra arkiv utgörs framför allt av namnlistor. Dessa längder innehåller endast namn på vuxna, oftast manliga – skattebetalare inklusive personer som av olika skäl var skattebefriade.

image025

Een vergeten compagnie. De Gotenburgse compagnie van Coophandel te Amsterdam en Gotenburg (1606-1611)

R. Veenstra. Publicerad i Jaarboek Amstelodamum. Publiceringsår: 2010.

Titeln blir på svenska ungefär: Det bortglömda kompaniet. Göteborgs handelskompani i Amsterdam och Göteborg (1606-1611).

“Een vergeten compagnie” i Jaarboek Amstelodamum bygger huvudsakligen på två artiklar: Göteborgs första handelskompani (1606-1611: vem och varför? och Var Karl IX:s Göteborg en holländsk koloni.

Publicerad i Jaarboek Amstelodamum (2009), s. 86-129.

www.amstelodamum.nl

image001

Boskapsexport i Nya Lödöse enligt tullräkenskaperna (1605-1611)

R. Veenstra. Endast publicerad på webbsidan. Publiceringsdatum: 2012-10-18.

Förutom klassiska svenska exportprodukter som järn, koppar, trävaror, skinn, hudar och kött exporterades mellan 1606 och 1610 även boskap från Nya Lödöses hamn. Boskapen som exporterades över Nya Lödöse var enbart oxar och hästar. Hästarna delades i källmaterialet, dvs. de lokala tullräkenskaperna för Nya Lödöse - upp mellan ston och hästar. Denna uppdelning tillämpar jag även här.

Tabellen visar att 169 djur exporterades, varav 76 oxar. Omkring 70 procent av oxarna skeppades ut till Stralsund och de övriga oxarna fördelades ganska jämt över posterna Rostock, Lybeck, Danmark. Bara i ett fåtal fall framgår destinationen inte tydligt. Cirka 45 procent av hästarna exporterades till Stralsund.

image025

Göteborgs första handelskompani (1606-1611): vem och varför?

R. Veenstra. Undertitel: Handelskolonin i Karl IX:s Göteborg betraktad ur en europeisk synvinkel. Publicerad i Göteborg förr och nu. Publiceringsår: 2008.

Svensk forskning har utifrån huvudsakligen svenskt källmaterial försökt förklara etableringen av nederländska köpmän, dvs. Göteborgs handelskompani- i Karl IX:s Göteborg utifrån ett svenskt perspektiv. Framför allt har åsikten dominerat att stadens åsikts- och religionsfrihet lockade mest. Vidare har forskningslitteraturen lyft fram de ekonomiska möjligheter köpmännen som ”svenskar” hade att undvika spansk handelsblockad och undvika tull i Öresund. Slutligen skulle köpmännen attraheras av möjligheten att exportera svensk koppar.

image001

Hollandshandeln i Nya Lödöses tullräkenskaper (1604-1611)

R. Veenstra. Publicerad i Göteborg förr och nu. Publiceringsår: 2012.

Nya Lödöse i dagens Gamlestaden var länge Sveriges enda stora handelsstad på västkusten. Denna status bekräftades även av Karl IX, som precis som senare sonen Gustav II Adolf – försökte samla den västsvenska utrikeshandeln till Nya Lödöse. Karl IX skrev senast i 1605 till rikets städer att han ville koncentrera Sveriges utrikeshandel till endast fem städer, däribland Nya Lödöse eller Älvsborg. Karl IX:s Göteborg på Hisingen, Nya Lödöses närmaste konkurrent mellan 1604 och 1611- nämndes inte i denna text. Trots Nya Lödöses ställning som en av Sveriges viktigaste hamnar för utrikeshandel vet vi egentligen tämligen lite om stadens handel. Vi vet att staden besöktes av utländska köpmän och att några utländska köpmän bosatte sig i Nya Lödöse.

image025

Var Karl IX:s Göteborg en holländsk koloni?

R. Veenstra. Undertitel: En källkritisk diskussion utifrån bland annat nederländska källor. Publicerad i Göteborg förr och nu. Publiceringsår: 2006.

Där skall staden ligga! Göteborgs grundades av holländare på order av Gustav II Adolf och fick sina privilegier 1621. Dess första burggreve var från Holland och hette Jakob van Dijck, hans porträtt hänger i Göteborgs Stadsmuseum. Allt detta är självklarheter för många göteborgare. Men Göteborgs första privilegier signerades 1607. Lambert van Someren blev utnämnd till burggreve 1609. Namnet Göteborg användes första gången 1604.

Dessa årtal hänvisar till ett annat Göteborg, det hisingska Göteborg. Staden låg då på ”fel” sidan av älven och förstördes av danskarna 1611 under Kalmarkriget. Litteraturen om denna stad; Karl IX:s Göteborg, ibland också kallat Färjestaden, är tyvärr knapphändig.

image001

Borgarlängderna i Nya Lödöse (1599-1605)

R. Veenstra. Endast publicerad på webbsidan. Publiceringsdatum: 2013-01-09.

Borgarlängder var skattelängder, dvs. företeckningar över samtliga personer, i princip borgare - som vid ett visst tillfälle skulle betala en summa i skatt. Samtliga tabeller i den här artikeln utgår från olika borgarlängder, i detta fall ett uppbördregister från 1599 och tre mantalsregister från åren 1603-1605. Alla fyra registren återfinns i landskapshandlingarna för Västergötland och finns åtkomliga genom SVAR. Sådana borgarlängder avser oftast extraordinära skatter som statsmakten exempelvis begärde på grund av (akut) brist på finansiella medel. Vissa personer i en sådan längd var dock skattebefriade och oftast framgår anledningen för denna skattebefrielse i källmaterialet.

image025

Invånare i Karl IX:s Göteborg (1604-1611)

R. Veenstra. Endast publicerad på webbsidan. Senaste uppdatering 2016-04-20.

Här hittar du en förteckning över möjliga invånare i Karl IX:s Göteborg, till exempel borgmästare Abraham Cabeliau och IJsrael Wijts samt burggreve Lambert van Someren. Invånare eller borgare redovisas utifrån de olika källor där dessa namn hittades. Förteckningen får inte tolkas som att samtliga personer verkligen flyttade till Karl IX:s Göteborg eller Sverige eftersom vi saknar invånare-, mantals-, eller borgareregister för Karl IX:s Göteborg.

Antalet ”upphittade” göteborgare i Karl IX:s Göteborg exkl. hushållsmedlemmarna är i dagsläge: 69

Läs vidare här.