Nationalitetsbedömning utifrån Nya Lödöses mantalslängder 1619
R. Veenstra. Endast publicerad på webbsidan. Publiceringsdatum: 2015-01-05 (senaste ändring 2016-10-11).
Dagens folkbokföring innehåller för varje göteborgare detaljerade uppgifter som går att använda för att få fram vederbörandes nationalitet och födelseland. Kort sagt vet Skatteverket exakt hur många göteborgare som till exempel har tyskt pass eller har svenskt pass men med en eller två föräldrar födda i det som idag är Tyskland. För 400 år sedan saknades en sådan systematisk insamling av personliga uppgifter, åtminstone för Göteborg eller dess tidigare stadsbildningar som t.ex. Nya Lödöse. Personuppgifterna i våra arkiv utgörs framför allt av namnlistor. Dessa längder innehåller endast namn på vuxna, oftast manliga – skattebetalare inklusive personer som av olika skäl var skattebefriade.
Uppgifter om borgarnas nationalitet eller födelseort saknas i regel i sådana längder som därför behöver kompletteras med de strödda uppgifter om nationalitet eller födelseort i andra källor.
Nya Lödöse bjuder på två värdefulla mantalslängder varav den ena är daterad februari 1619 och den andra maj 1619. Både längder är nämligen delvis nationsuppdelade. Nya Lödöse blev del av Göteborg på 1620-talet och längderna innehåller därför många namn på blivande göteborgare. Längden för februari 1619, publicerad av Sixten Strömbom 1923 - upptar till exempel 17 tyskar, 12 danskar och 7 skottar.
Göteborgs äldsta historia för 1600-talets första årtionden innehåller många referenser till utländska medborgare som alla på sitt eget sätt bidrog till stadens tillkomst och utveckling; en stad som då dessutom utseendemässigt hade ett starkt utländskt prägel. Stadens utländska karaktär bekräftas frekvent genom att författaren för några utvalda borgare uppger vederbörandes nationalitet; en nationalitet som hämtas från en historisk källa. Min genomgång av de två mantalslängderna från 1619 för Nya Lödöse visar dock att det krävs en stark metodiskt medvetenhet om hur 1600-talets samhälle resonerade kring burskap eller nation, dvs. det vi idag kanske skulle kalla för nationalitet - för att kunna bestämma i efterhand om någon göteborgare eller nylösebo var holländare, tysk, skotte, dansk eller svensk.