image001

Nya Lödöses hjonelängd för 1609

R. Veenstra. Endast publicerad på webbsidan. Publiceringsdatum: 2017-07-30.

Både hjone- och borgarlängderna är viktiga källor för att få en bild av de socioekonomiska förhållandena i dåtidens Nya Lödöse. Annat källmaterial som tullräkenskaper och tänkeböcker, dvs. protokollen från stadens råd - tar endast upp en mindre del av befolkningen. Därför fungerar hjone- och borgarlängderna som ett givet underlag för att uppskatta storleken på Nya Lödöses befolkning. Hjonelängder var skattelängder, dvs. förteckningar över samtliga invånare, oftast borgare - som vid ett visst tillfälle skulle betala en summa i skatt. Sådana längder avsåg oftast extraordinära skatter eller s.k. hjälpskatter som statsmakten begärde exempelvis på grund av (akut) brist på finansiella medel. Hjonelag är ett äldre ord för äktenskap, äkta par eller hushåll. Hjonelagspenningar togs ut 1609-1611 och avskaffades efter Karl IX:s död.

Sammanlagt upptas 351 invånare i 1609:s hjonelängd. Omkring 58 procent av invånarna bodde i den nordliga delen av staden, dvs. i de sex rotarna norr om Säveån. Då staden var uppdelad i tio rotar låg det genomsnittliga invånartalet följaktligen omkring 35 personer per rote. Söder om Säveån var det genomsnittliga antalet invånare per rote något högre: 37. Givetvis avser dessa antal endast registrerade invånare, vare sig de var skattepliktiga eller skattebefriade.

Stadens kvinnor är starkt underrepresenterade i källmaterialet då endast makens namn noterades för äkta par. Andelen registrerade kvinnliga invånare låg omkring nio procent och nästan två tredjedelar av dessa tillhörde de skattebefriade. I den södra stadsdelen var nästan samtliga registrerade kvinnor skattebefriade jämfört med ungefär hälften av kvinnorna norr om ån.

Ladda ner hela artikeln